ordning

Enligt rubriken handlar den här delen av forumet om hur man uttalar något som är stavat.

Jag vill istället ha hjälp med stavningen av ett uttal.

Det där jakande insuget som norrlänningar gör.
Som man dessutom uttalar lite olika, men inte av olika betydelseanledning utan mer för att man är olika/bor på olika ställen.

Ibland blir mitt ungefär lika ljudligt som ett h inåt, ibland är det nästan som en dålig vissling.

Den roliga historien kopplat till detta ljud:
Hur man dammsugar under sängen.
Man ber en norrlänning krypa in under den.
Sen frågar man om det är dammigt där.
Norrlänningen svarar ...

dammsuger vs dammsugar är ju också nåt att diskutera, under ämnet dialekt antar jag.

*norrländskt inhalationsljud* minns jag att en nätis skrev i gästböcker.

Och eftersom mina dialektala influenser sträcker sig från Skåne till Västerbotten (plus eventuella korridorare från Norrbotten) så kan jag inte hjälpa dig med detta. Jag har ingen aning om var jag fått -ar ifrån.

Men jag kan nog höra min skånska mormor säga det.

Tycker mig ha hört andra skåningar säga "dammsugar"!

Jag känner bara skåningar som dammsugar. Och det där ljudet tror jag stavas "schwppp".

Jag undrar om jag inte kan ha beskrivit det som ett norrländskt jupp nån gång. Men det är ett svårt ljud att beskriva i bokstäver! En tonande inandning, liksom.
Nu dör väl vajlet, men nu associerar jag till den franska kjolen - jupe. Säger man det på inandning så blir det väl bra nära?

Inte dumt alls tycker jag salt.

(Och hur ska jag sätta dit komman i den meningen så att det blir helt klart att jag tycker inte att salts idé är dum?)

ja, asså, det franska j-ljudet FINNS ju inte i svenskan, vilket märks när folk säger Schack Stjirack eller liknande (liksom ajss istället för eyes), så det blir rejält ungefärligt. dessutom är det franska u-et mycket trutigare än det svenska, om än inte y-igt som föreslås i vissa franskböcker. t ex uttalas INTE månen- lune som lynn. men det blir nog bra med det ändå ja!

Jag vill gå kurs i franska... Och i engelska. Och i hebreiska, arabiska och sumeriska, har jag insett, efter att ha läst Ola Wikanders bok.

Hmmm... man borde kanske ha ett ämne som "allmän språkkunskap" i skolan där man fick en liten introduktion till världsspråken, åtminstone. Som barn flyttade jag omkring mycket och jag brukar skämtsamt hävda att det enda jag minns är hur man säger "jag vill ha glass" på de olika språken.
"Ja čakam sladoled." (Fast det ska egentligen skrivas med kyrilliska bokstäver.) Vill man hellre ha öl säger man pivo.
Jag hade gärna lärt mej grunderna i latin, spanska och ryska i skolan. Samt tyska och franska. Förstå vilka långa skoldagar jag hade fått! Jag som var så skoltrött.

man borde helt klart tala om för ungarna att språk kan se olika ut, så man slapp läsa att ett språk är barnsligt och saknar ordförråd, såsom jag läste senast idag i en blogg. jag avstod från att prata om gungor o karuseller o att man inte säger om naturliga språk som har modersmålstalare att de är enkla. de kan vara enkla på ett sätt men då uppvägs det av ett myller av uttrycksmöjligheter som man som utomstående ibland inte ens kan begripa. gud sig förbarme vad jag var politiskt korrekt nu. mina gamla majjar på lingvistiken skulle applådera.. jag som fick skäll för att vara normativ (läs språkfascist), det fulaste man kan vara.