ordning

Jag hör till dem som stör mig väldigt mycket på den alltför vanliga sammanblandningen av tveksam och tvivelaktig. Ofta används uttrycket tveksam på ett i mina ögon tvivelaktigt sätt, där man låter tveksam ersätta tvivelaktig trots att man utan tvekan menar tvivelaktig.

Som till exempel: Han bedriver en tveksam verksamhet. Det är för mig en kille som inte riktigt vet vad han sysslar med och vilken bransch han egentligen tillhör. Säger man däremot att Han bedriver en tvivelaktig verksamhet så står det genast klart att han sysslar med skumraskaffärer (som för övrigt är ett gammalt coolt ord som används lite för sällan).

Dock har jag hört nånstans att det numera lär vara mer okej att säga tveksam när man egentligen menar tvivelaktig, just för att detta är så pass vanligt. Jag ryser förstås över detta språkliga förfall...

Däremot har jag nog aldrig upplevt motsatsen ("jag är lite tvivelaktig till att det där är en bra bil").

ah, det här får mig att tänka på sammanblandningen av misstänkt och misstänksam, fast det inte är samma sak alls.

Amen p'sis asså!

Jag håller med, och det måste ha med 'amerikanska' influenser att göra. Det blir inte rätt!

Ha ha, plötsligt kom jag att tänka på ett mejl jag fick. Avsändaren hävdade att han var en "mysterisk" man.

Rättelse: naturligtvis heter det inte "ett mejl jag fick", det är svengelska. Fått, ska det vara.

Hysteriskt kul! Ingen tvivelaktighet om saken!