by presens konjunktiv on 21-08-2007 10:46
Catharina Grünbaum, språkvårdare på DN, skriver:
Så gott som varenda dag får jag frågan vad rädda lejon, rådjur, lamm , marsvin och barn blir i singularis. Jag har svarat på den vid flera tillfällen, och nu gör jag det igen. I dag har Markus namnsdag, och det är inte mer än rimligt att evangelistens lejon är rätt lejon och inte fel.
Ett lejon med hjärtat i halsgropen är däremot inte ett rätt lejon.
Rädd låter sig inte böjas i neutrum. Det hör till en grupp av adjektiv som sätter sig på tvären, trots att de helt och hållet liknar sådana som snällt låter sig böjas. Våt, vit, söt, spröd, glad, bred, går bra: ett vått vitt plagg, ett sött sprött kex, ett glatt och brett leende. En liten solid firma kan utvecklas till ett stort solitt företag.
Med lat, kåt, snöd, perfid, disträ, rädd och ytterligare några andra adjektiv är det värre. En lat men kåt gris blir knappast ett latt, kått svin. Den snöda vinningen förklaras inte gärna med "snött begär" och en perfid anklagelse blir inte gärna ett "perfitt påhopp". En disträ föredragshållare håller inte ett "disträtt föredrag". Och en rädd katt sägs inte vara "ett rätt djur".
Man får helt enkelt avstå från vissa böjningsformer. Skrämt, räddhågat, skrajset, harigt, fegt, försag, mesigt får ersätta det omöjliga "rätt", fastän de har andra betydelsenyanser. Språket har sina ofullkomligheter.
Bad grammar makes me [sic!].