ordning

Hur är det på svenska, måste en vokal vara antingen lång eller kort, eller kan ord innehålla vokaler som är varken eller?

så här rakt av skulle jag säga att kort är default-vokalen o är den inte kort så kan den vara lång. men det säger jag utan att sökt info o utan att minnas att det sas nåt särskilt om det på lingvistiken, så ta det för vad det är värt!

Påminner mej om en undring. Mitt tvåstaviga namn uttalas utan betoning (som jag själv uppfattar det) på originalspråket, men på svenska verkar det inte finnas några obetonade ord.
Är det så eller tänker jag fel nu?

Funderingen kom upp när jag läste en diskussion om hur ett namn skulle uttalas. Någon hävdade att det "uttalas som det står", alltså inga korta eller långa vokaler. Detta tyckte jag lät lite...konstigt, och därav frågan.

Jag tror att madame Ordning tänker alldeles rätt (eftersom det är så jag tänker ), och grejen är den att namnet i fråga har samma originalursprung, och det måste ha påverkat personen i fråga.

Ahhaaaa! Jag funderade just om det skulle gå att "översätta" så det blev begripligt på svenska, det jag menade. Att Kalle skulle uttalas Ká-lé eller så. (Hittade förstås inget exempel som funkar.) Jag börjar förstå vad folk menar att svenskan låter sjungande för utlänningar eftersom alla ord betonas, på ena eller andra sättet.

Eller? Är det inbillning?
Finns det obetonade ord, någon?

Ordning: jag trodde alla ord hade betoningen på första stavelsen i originalspråket du nämner, men jag har ju aldrig hört namnet uttalas av någon så jag vet inte.

Ullah - Du har så rätt, men det slog mej inte förrän jag läste det härom dagen. Ibland behöver man få en regel påpekad för sig för att inse något självklart. Det är inget jag normalt tänker på, eller reflekterat över - uppenbarligen!
(Det jag tänkte på var enkel och dubbelanvändande av bokstäver som styr uttalet.)

Ja, jag vet, den ursprungliga frågan var en helt annan.

Nu vet jag inte vare sig vilket språk eller vilka namn ni pratar om, men svenska vokaler är i alla fall antingen långa eller korta. Och ja, det finns ord som är obetonade – om man inte tar med självständig betoning som en del i sin definition av ord, förstås. Exempelvis na (’henne’) är alltid obetonat: Har du sett na?