ordning

Inom det bibliska kan man hitta figurer som Jesus (Jesus Kristus), Petrus och Paulus t ex.

I genitivform blir deras namn olika:
Jesu Kristi, Petri, Pauli.

Varför blir det inte Jesi?

jag har inte läst svenska, bara allmän och fransk lingvistik, så jag ska inte ge mig på att svara. kanske du hittar svar här:

http://susning.nu/Jesu

Jag kan ingenting om grammatik och vet inte ens vilka ordklasser som finns, men jag reagerade när tidningarna rapporterade om att man hittat Jesus grav.
För sjutton bövlar, det heter väl Jesu grav, tänkte jag fromt för mej själv.

Förmodligen för att namnen tillhör olika deklinationer, och därför böjs olika i bland annat genitiv.

Mina riktlinjer från jobbet är att använda den gamla genitivformen när det är högtidligt, och den vanliga svenska när det är vardagligt.

Alltså "Jesu gärning", men "Jesus sandaler". Typ.

Jesu törnekrona, men Jesus snorpapper?

Ja, ungefär. Men just Jesus snorpapper hör man inte talas om så ofta.

Förmodligen beror det på att Jesus ju sägs ha haft förmågan att hela andra; att få krymplingar att gå, och så vidare - så man får väl förutsätta att han även ägde förmågan att skydda sig själv från förkylningar.

Ta ditt snorpapper och gå.

Nu har jag snart grubblat mig grå över Jesu-formen. Inte över det faktum att det är en genitivform, utan över det faktum att det i latinets deklinationer inte finns någon som har en sådan ändelse i genitiv. Det finns (som Cecilia funderade över) de ord i maskulinum som slutar på -us i nominativ (grundformen) och på -i i genitiv, som t ex Petrus - Petri. En annan deklination finns där nominativ och genitiv ser likadana ut, dvs slutar på -us och båda två (som t ex fructus - fructus). (Och så finns det förstås några andra deklinationer med andra kombinationer.) Jesus (nom.) - Jesu (gen.) passar inte in i dessa mönster! Eftersom jag inte orkar gå ner i källaren och leta i mitt digra bibliotek, har jag letat på nätet. Tyska Wikipedia informerar om, om jag fattat rätt, att just Jesu-genitivet (som också används i tyska språket) faktiskt egentligen är en grekisk genitiv, fast den används i den traditionella kyrkliga liturgin på latin. Kolla gärna här: http://de.wikipedia.org/wiki/Jesus_Christus
Så får vi ju hoppas att det är rätt uppgifter som finns där. Skall kolla med någon expert endera dagen, om det nu inte gömmer sig någon här i detta forum! Rätta mig gärna om jag har fattat fel.

Intressant på min ära.
jag har kompisar som läser/har läst grekiska av den gamla modellen (Bibelgrekiska) så jag kan kanske höra vidare med dem.

Tack för den här hjälpen!

Jag har grävt fram min gamla latinbok, men hittar inte grammatikan. Undrar vart den har tagit vägen... Nu mejlar jag snart någon gammal lärare i ren frustration.

Det är det jag också planerar att göra. Vi får se vem som får napp först! Hur som helst kan vi lugnt fortsätta att använda "Jesu", också på tyska om vi får lust!

Kors i Jösse namn, vilken spännande tråd! Jag väntar ivrigt på det slutliga svaret.

Japp, det är grekiska. Det händer även att grekiska namn (Jesus är ju egentligen inte grekiskt) böjs med grekiska ändelser i latin, t.ex. Socraten (ackusativ av Socrates).

Sent omsider vill jag tacka dig, Öpir, för att du bekräftade de uppgifter jag hittat.

Ja, tack, Öpir. Nu kan jag återgå till att vara bitter på, och svära över, min studierektor på gymnasiet som vägrade låta mig läsa grekiska då halva kursen hade behövt läsas som utökad studiekurs. *morr*