ordning

Ett språkligt fenomen som verkar bre ut sig över hela landet är användandet av den dubbla bestämda formen i uttryck som "denna vägen". Alltså att man på något sätt kombinerar "denna" följt av ett substantiv i obestämd form ("denna väg") med "den här" följt av substantivet i bestämd form ("den här vägen").

I mina lätt konservativa öron låter det här rätt skumt, och i konsekvensens namn undrar jag ju förstås också varför inte det diametralt motsatta också fått fäste: "Den här väg".

Så vitt jag förstår är det här inte alls konstigt i landets södra delar och det får mig förstås att undra om uttrycket "denna väg" låter motsvarande lika konstigt i sörlänningarnas öron.

Jag känner inte direkt igen det du beskriver, men kommer genast att tänka på göteborgsbarn som ofta verkar säga "domma".
Domma skorna, istället för dessa/de här skorna. För mej låter det som domma är extra bestämd form!

Jag håller med om känslan att formen "denna vägen" har blivit mer utbredd på sistone.
I mina öron är det klockren västkustska som är på frammarsch över landet. Även vuxna människor använder den dubbla bestämda formen i Göteborg, så det är nog dialekt mer än barnspråk. (jfr domma)

på lunarstorm står det saker i stil med Det går inte att ladda ner denna sidan. försökte få bort det när jag korrade åt dem, men jädrar vad hårdnackat de höll på sitt barnspråk... det var inte mycket jag fick städa bort.

Hihi!
Här var det inga tveksamheter om huruvida det var barnspråk eller inte:-)

Jag får en känsla av att i exemplet med barnen som säger "domma skorna" kan det finnas ett önskan att skilja på "de där" skorna och "de HÄR" skorna.

Vajlan, nu slog du huvudet på spiken, för min teori är att just Lunarstorm ligger bakom en stor del av det här uttryckets utbredning...

Sen att de sannolikt även är skuld till det (avsomnande?) fenomenet att ersätta ck med kk, är väl bara en parentes...

Det låter ju helt fruktansvärt att Lunarstorm inte håller på korrekt språk, när de är förmodligen den största påverkansfaktorn som finns för unga svenskar idag!
Tur att inte mina barn huserar där särskilt ofta.

Att säga "denna" är för mig direkt Göteborgskt däremot, har inte upplevt någon spridning, inte till mina trakter i varje fall..

TalkBack wrote:Ett språkligt fenomen som verkar bre ut sig över hela landet är användandet av den dubbla bestämda formen i uttryck som "denna vägen". Alltså att man på något sätt kombinerar "denna" följt av ett substantiv i obestämd form ("denna väg") med "den här" följt av substantivet i bestämd form ("den här vägen").

I mina lätt konservativa öron låter det här rätt skumt, och i konsekvensens namn undrar jag ju förstås också varför inte det diametralt motsatta också fått fäste: "Den här väg".

Så vitt jag förstår är det här inte alls konstigt i landets södra delar och det får mig förstås att undra om uttrycket "denna väg" låter motsvarande lika konstigt i sörlänningarnas öron.

När jag smakar på ordet i mitt huvud i några meningar så gör jag det automatiskt på skånska. Jag tror det är väldigt dialektalt. De säger ju också "dessa här" skorna till exempel. Här i Dalarna där jag bor är det ingen som använder "denna" och "dessa" på det här sättet vad jag har hört.

Som göteborgare vill jag bara säga att "domma" är för mig i första hand ett ord som står självständigt. "Vilka skor skall du ta?" "Domma." "Domma skorna" låter lite krystat. Men barnspråket kan ju ha ändrats sedan jag var liten för mycket länge sedan, och jag tror inte att jag själv använde uttrycket särskilt ofta, mest på skoj i så fall.
Jag uppfattar det också som om uttryck som "denna vägen" är någorlunda acceptabelt i talspråket men inte i skrift. Det känns för mig värre med alla dessa "vart" när det skall vara "var".

Det där med "kk" har jag sett i flera språk. K verkar vara på modet. Spanska och italienska kids skriver t ex "ke" istället för "que" och "che". "Domma" sa jag på dagis, men man fick inte säga så hemma.

Ke är ju enklare att skriva t ex i ett sms, som "ja e" i stället för "jag är". Och så ser det ju lite exotiskt ut.

på franska skrivs det massor av sånt också, som c l ki e istället för c'est elle qui est (det är hon som är..).

Jag är från Skåne. Här är formuleringar som "denna vägen" fullständigt accepterade. "Denna väg" uppfattar jag som en lite väl litterär formulering för att passa i vardagligt språk. Det är som att uttala "det är" helt bokstavsenligt istället för "de e". (Vissa uttalar visserligen "det är" helt som det stavas, men det låter lite formellt.)

"Domma" upplever jag som barnspråk, men jag skulle inte bli förvånad om det slutligen kommer att bli accepterat eftersom det trots allt är en logisk variant. Om man kan säga den - denna och det - detta, borde man kunna säga dom - domma. Men än så länge verkar inte "domma" ha fått fäste i vuxenspråket här omkring.

Denna väg håller jag helt med om låter mer litterärt. Men den här vägen är fullt acceptabelt som talspråk i mina öron. Tänk till exempel att man ska på besök på något lite finare ställe där det finns någon butler, eller sekreterare eller vad det kan vara, och man säger "Jag har ett möte inbokat med chefen", och blir visad till dennes rum med orden "Javisst, den här vägen". Det hade nog varit fler än jag som tyckt att det lät konstigt om vederbörande istället hade sagt "Javisst, denna vägen". Eller?

TalkBack: Tänk dig Harald Treutiger som butlern...
Jag känner "denna vägen"-vibbarna lång väg